• 1 / 1
    "Jag har aldrig blivit bemött på ett sådant sätt förut. Det är svårt att beskriva, jag blir behandlad och bemött som en kändis!"

Eleverna rent av skrek och jublade, och alla samlades klistrade vid fönstrena

Publicerad den 27 januari 2012
Jonathan Sigvant

När jag klev ur bilen tillsammans med mas Dito från Dejavato, hördes ett öronbedövande jubel inifrån klassrummen. Eleverna rent av skrek och jublade, och alla samlades klistrade vid fönstrena för att se vem denna mystiska människa var/är. Jag ser deras nyfikna blickar och vinkar glatt tillbaka, de är extremt nyfikna, och än så länge kan jag bara hoppas att jag kan hjälpa dem på bästa sätt under min vistelse. Jag verkar vara den första ”bule” som satt sin fot i denna by, bule betyder white skin eller utlänning.

Jag har aldrig blivit bemött på ett sådant sätt förut. Det är svårt att beskriva, jag blir behandlad och bemött som en kändis! Det är svårt att bemötta detta tillbaka, men en av nyckeln i detta kan vara att vara öppen, ödmjuk och le så mycket det går.

Följande morgon stiger jag upp klockan 5.30 vilket jag senare kommer göra varje dag. Eleverna börjar klockan 7.00 och går till skolan måndag till lördag. Klockan sju på morgonen står ett fått tal lärare uppradade samt mig själv vid ingång till MTsN sekolah. Och solen har redan delat sin första andetag för dagen. Något morgontrötta elever börjar komma in och hälsar med djup vördnad på alla lärare. De tar handen och för den till deras huvud, vilket visar att man respekterar den äldre och visare. Vidare går vi till lärarrummet och jag får hälsa på lärarna, och de är minst lika ovana att se en utlänning här som eleverna, de skrattar och försöker kommunicera med de få engelska ord de kan. Annars finns det fyra engelska lärare som jag kan tala med.

I MTsN finns det runt 824 elever delade på sjuan, åttan och nian. Och i varje årskul finns det klass a- g, vilket innebär att det är runt 40 elever i varje klass. Mr. Syamsul tar med mig runt i skolan och jag introducerar mig själv för klasserna. Varje gång vi går förbi ett nytt klassrum skriker eleverna och vill att vi ska komma in och prata. Eleverna får inte ha mobiltelefoner med sig i skolan men idag har de fått tillåtelse och de använts flitigt. Alla vill ta kort med den nya människan, till och med lärare vill ha ett kort med mig. Vänförfrågningarna på FB överstiger redan 50st och sms från elever får jag regelbundet varje dag.

/ Mas Jo

Jonathan Sigvant är en av PeaceWorks volontärer i Indonesien, där arbetar han på en skola. Läs hela blogginlägget på
http://jonathansigvant.wordpress.com/